Administratören och "värdorganisationen" för det finska centret för kultur, vetenskap och ekonomi i Ungern, FinnAgoras stiftelse fyller 20 år iår.

FinnAgora är det yngsta av Finlands 17 institut som är verksamma i olika delar av världen. Trots sin unga ålder har institutet redan en mycket rik och mångsidig färd bakom sig.

Ungern hade etablerat ett eget kultur -och vetenskapscentrum i Helsingfors år 1980, som numera är känt som Liszt-institutet. Kalevi Kivistö, som då var kulturminister, lovade att Finland också ömsesidigt skulle upprätta ett eget kontor i Budapest. Så blev det – men det tog antagligen en längre tid än vad han trodde.

Tanken om FinnAgora började ta form i praktiken när kulturminister Suvi Lindén den 18 maj 2001 gav kulturrådgivaren Hannele Koivunen i uppdrag att utarbeta en rapport om etableringen av ett omfattande kulturcentrum i Budapest baserat på initiativ av den Finländska ambassaden i Ungern. 

Koivunen utarbetade en utmärkt rapport, som fungerade som grunden för förberedelserna av praktiska åtgärder. Målet var en ny typ av nätverksliknande verksamhetsmodell, som skulle bygga på skapandet av en bred kontaktyta i båda länderna och dem emellan. Utgångspunkten var vid den tiden fördomsfri och framsynt.

 

INITIATIVET FÅR STORT STÖD, MEN MED AVVIKANDE FÖRVÄNTNINGAR

Tanken fick brett stöd från olika partier. I december 2001 hölls på inbjudan av minister Lindén och Kalevi Kivistö, som då var ministeriets generaldirektör, ett diskussionstillfälle vid Nationalmuséet om FinnAgora. Evenemanget öppnades av riksdagens talman Riitta Uosukainen, som också fungerade som dess ordförande. Förutom sammankallarna var andra talare närvarande, till exempel den dåvarande Finlands ambassadör i Budapest, Hannu Halinen, som var den viktigaste initiativtagaren till hela projektet, och den ungerske ambassadören i Finland, József Vig.

Redan i förberedelsefasen var det uppenbart att det särskilt bland ministerierna, fanns något olika syn på FinnAgoras framtida karaktär. Kivistö och Utbildningsministeriet betonade att det skulle vara en del av civilsamhället och att den naturliga partnern därför var Utbildningsministeriet. Utrikesministeriets biträdande statssekreterare Pertti Torstila betonade däremot att det är viktigt att föra de sammankomster som verkar utomlands under "samma paraply", nära eller som en del av Utrikesministeriets förvaltning.

Erkki Virtanen, kanslichef vid Handels- och industriministeriet, hade kanske mest reservationer gentemot initiativet. Han uppgav att FinnAgora ställde fler frågor än det gav svar. Enligt sekreteraren speglade talet inte "ett särskilt förtroende för kulturinstitutens verksamhet".

Dessa meningsskiljaktigheter eller tyngdpunktsskillnader beträffande de olika statsmakterna har sedan dess, på ett eller annat sätt, kommit fram även senare, när Finlands kulturverksamhet utomlands och dess finansiering har övervägts.

 

ÅBO STAD AGERADE SOM ETABLERINGENS "BARNMORSKA".

Trots allt tog man itu med att inrätta FinnAgora, och stiftelsens grundmöte ägde rum i Ostrobotnias festvåning i Helsingfors den 29 maj 2002. På begäran av Utbildningsministeriet sköttes det förberedande arbetet, bland annat samlade man ihop de stiftande medlemmarna och stiftelsens kapital. Åbo stad tog hand om att kalla alla samman till mötet, då de hade nära vänortsförbindelser med Ungern, och dess redan bortgångna borgmästare Armas Lahoniitty, som var en god vän till Ungern.

Utöver Åbo stad var stiftelsen FinnAgoras grundare Helsingfors stad, Lahtis stad, Rovaniemi stad, Nystad stad och Jyväskylä stad samt Jyväskylä universitet, Tekniska universitetet, Finland-Ungern förbundet och SanomaWSOY. I samband med styrelsens första sammankomst valdes guvernör Heikki Koski till första ordförande och till vice ordförande valdes bergsrådet Jaakko Rauramo (SanomaWSOY). Åbo stads kontaktchef Mikko Lohikoski inbjöds som ombud och sekreterare i styrelsen, och har skött uppdraget sedan dess.

Nästa viktiga steg i FinnAgoras verksamhet var etableringen av ett kontor, ett "institut", i Budapest. Som första ordförande hade Pekka Timonen huvudansvaret av förberedelserna, som för närvarande fungerar som borgmästare i Lahtis. Hedersgäster vid invigningen den 29 mars 2004 var Finlands och Ungerns kulturministrar.

"FinnAgora har lyckats förvirra ungrare redan innan centrumet ens har öppnats", konstaterade Timonen i en tidningsintervju (Turun Sanomat, 29 mars 2004). "Finlands nyaste kulturinstitut tycks sakna alla traditionella inslag i ett statligt kulturinstitut."

Enligt Timonens inriktning var FinnAgoras uppgift att hitta nya dimensioner för det finsk-ungerska samarbetet. "Folklor och vänskapsverksamhet är redan väl under kontroll."

 

FOLKSAGOR ELLER OMFATTANDE AKTIVITETER?

Från början har FinnAgoras missionsområde definierats som ganska brett: kultur, vetenskap, ekonomi. Då och då har betoningen legat starkt på kultur och specifikt på konst, medan andra frågor fått mindre uppmärksamhet.

Vice ordföranden i styrelsen, bergsrådet Rauramo uppmärksammande denna ”ensidighet” redan år 2004. "Handlingsplanerna är mer "folkvänliga", politik och ekonomi har fått lite uppmärksamhet”, konstaterade han under styrelsemötet. "FinnAgora måste också särskilja sig från andra liknande centrum genom att omfattningen av verksamheten är bred." Han fick också stöd för sina idéer från andra ledamöter i styrelsen.

FinnAgora-stiftelsens nya strategi (2023-2027) betonar starkt det breda nätverksarbetet, det nära samarbetet mellan det civila samhället och den omfattande basen, vilket uppfattades som viktigt redan vid grundandet. Den internationella situationen och Ungerns sociala utveckling har också fungerat som en bro för dessa riktlinjer. .

 

ENGAGERAD STYRELSE OCH PERSONAL SOM EN GARANTI FÖR FRAMGÅNG

- OCH ETT BREDT SAMARBETSNÄTVERK

Styrkan hos FinnAgora-stiftelsen har från första början varit en mycket engagerad och nätverksansluten styrelse som representerar ett brett spektrum av det finländska samhället, samt en kompetent personal i Budapest. Under loppet av två decennier har starka samarbetsrelationer skapats i både Finland och Ungern, vilket har gjort det möjligt för oss att organisera framgångsrika verksamheter i Ungern och dess grannregioner. Ett nära samarbete med den Finländska ambassaden i Ungern har också bidragit väsentligt till institutets verksamhet och genom detta till att bygga hela bilden av Finland i regionen.

Ett särskilt tack riktas naturligtvis till stiftelsens ordförande. Efter landshövding Heikki Koski valdes minister Kalevi Kivistö till posten och efter honom den nuvarande ordföranden Metropolitan Ambrosius. De har i tur och ordning styrt stiftelsens verksamhet med beslutsamhet som gett goda resultat.



Mikko Lohikoski

FinnAgora Foundation agent 2002-

 

Artikeln är delvis baserad på en artikel som publicerades i tidskriften Suomi-Hungarian Society 2019.